Formativ bedömning – Feedback
Ren formativ bedömning av Per Lauvås och Anders Jönsson (2019)
Det finns gott om litteratur när det gäller formativ bedömning och internationellt har professor Dylan Wiliam intagit en ledande roll. Men när det gäller inkluderande litteratur om formativ bedömning – som är praktiskt inriktad för att omsätta i undervisningspraktik – är enligt min bedömning det här i skrivande stund (januari 2023) den främsta boken jag läst. Kul att få uppleva en nordisk bok med svensk medförfattare (Anders Jönsson) till en sådan framstående bok inom ett område det redan skrivits så mycket inom.
Det här är en bra bok för nybörjare på området, men likaså en bra bok oavsett hur mycket man läst. Jag har läst mycket om formativ bedömning och det här en av mina senare böcker jag läst på området. Skulle jag vilja vidareutveckla min tillämpning av formativ bedömning inom undervisning och bara välja en bok så skulle det bli den här.
I boken skriver de bl.a. om formativ bedömning relativt summativ bedömning och därav titeln. Varför de valt den här titeln kommer bli väldigt tydligt för dig som läsare när du läser boken. I boken lyfter författarna också fram vikten av att låta elever lyckas samt om hur kamratrespons kan vara ett användbart verktyg – och verkligt ren formativ bedömning – som ett bra komplement till den feedback du som lärare ger dina elever för att hjälpa dem ta nästa steg i sitt lärande.
Den här boken lämpar sig mycket väl att använda i en bokcirkel tillsammans med kollegor, förslagsvis i en liten dialoggrupp.
I boken ”Lärarens verktygslåda – praktiska strategier för att hantera mångfalden i klassrummet (Fröjd, Murawski, Austin, 2023)” finns också ett kapitel om formativ bedömning samt även praktiska scenarier med konkreta förslag till lösningar.
Att följa lärande – Formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam (2019) och
Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam och Siobhán Leahy (2015)
Jag väljer att rekommendera båda dessa böcker samtidigt. Professor Wiliam skriv ”Att Följa lärande” först, som motiverar formativ bedömning och dess effekter samt att boken på ett konkret sätt presenterar nyckelstrategierna för formativ bedömning. I nästa upplaga (= den här svenska versionen från 2019) finns ännu fler exempel med. Att följa lärande kompletteras på ett mycket bra sätt av boken som Dylan Wiliam sedan skrev ihop med Siobhan Leahy, ”Handbok i formativ bedömning”. Handboken är ännu mer praktiskt inriktad och de båda böckerna kompletterar varandra.
Båda dessa böcker är värdefull läsning för att omsätta formativ bedömning effektivt i sin egen undervisningspraktik. Och böckerna ger också en god teoretisk grund till området. Båda dessa böcker passar också bra att ta till sig i form av en bokcirkel där man med fördel praktiserar någon del mellan tillfällena.
Om du gillar att läsa läser du med fördel båda dessa böcker och även Ren formativ bedömning av Lauvås och Jönsson. Det totala innehållet sammantaget ger underlag till många intressanta reflektioner både om formativ bedömning och om lärande i stort, som du kommer ha nytta av i din undervisningspraktik.
En intressant reflektion både utifrån böckerna och utifrån samtal med professor Wiliam är om vikten av att goda elevrelationer. I böckerna beskrivs fem nyckelstrategier för formativ bedömning och de har ju i hög grad koppling till feedback i olika riktningar. Feedback – och egentligen nyckelstrategierna totalt – förutsätter goda relationer och att man lär känna sina elever. Det ser professor Wiliam som en självklarhet. Han skriver en del om det i sina böcker också, men det förtjänar ändå att lyftas fram när man läser böckerna att relationer och de fem nyckelstrategierna s.a.s. hör ihop och är ömsesidigt beroende.
Skolor som våra barn behöver – så skapar vi dem av Dylan Wiliam (2019)
Den här boken av professor Wiliam är en mycket bred bok om lärande i skolan, men den får ändå finnas med här i lästips inom formativ bedömning. Boken innehåller en del om formativ bedömning också, men i den här boken har författaren verkligt tittat på lärande ur flera perspektiv. Så det är en bok som berikar och också sätter in formativ bedömning som strategi perspektiv. Så det är en bok som rekommenderas, men inte för att direkt få praktisk hjälp i undervisningen, utan för att reflektera kring lärande kopplat till din egen praktik. Om du läst tidigare böcker av professor Wiliam är det också intressant att följa hur han i sitt skrivande går från strikt formativ bedömning till att inkludera allt fler perspektiv kopplat till lärande. Det har skett redan tidigare, men tar ett rejält och spännande kliv i den här boken.
Feedback – så återkopplar du i klassrummet av John Hattie och Shirley Clarke (2019)
Om jag ska rekommendera en bok att läsa om att arbeta med feedback i skolan så väljer jag den här. Feedback och formativ bedömning är ju i stor utsträckning delar av varandra. Men förutom att läsa en eller flera böcker om formativ bedömning så rekommenderar jag varmt att läsa åtminstone en evidensbaserad bok specifikt om feedback/återkoppling. Professor Hattie tillsammans med experten på formativ bedömning, Shirley Clarke bildar här en intressant författarduo, som gör att boken på ett tillgängligt sätt erbjuder såväl vad forskningen säger som praktiska exempel på tillämpning i klassrummet.
I den här boken får du läsa om vilka typer av feedback som fungerar och om hur du på funktionellt sätt kan arbeta med feedback som redskap i skolan. Feedback är ju ett kraftfullt redskap för att främja lärande, men för att nå de möjliga goda effekterna behöver du tillämpa rätt typer av feedback på rätt sätt. I den här boken får du god vägledning i hur du ska göra för att lyckas.
Thanks for the Feedback – the science and art of receiving feedback well av Douglas Stone & Sheila Heen (2014)
Tillsammans med Hatties och Clarkes bok om feedback som grund ger den här boken många intressanta perspektiv på feedback, som du som lärare/pedagog kan ta vara på i ditt arbete inom skolan.
Det här är en inte en bok skriven direkt för skolan, men det är en intressant och fängslande bok om feedback och hur olika faktorer kan påverka hur du uppfattar, tolkar och använder feedback som ges till dig eller det omvända, feedback som du ger till någon. Så det är en läsvärd bok, som varmt rekommenderas. Däremot rekommenderas att du först tar del om evidens när det gäller feedback i skolan och ett enkelt sätt att göra det är via nämnd bok om feedback av Hattie och Clarke. Deras bok och den här boken av Stone och Heen kompletterar varandra och ger dig som läsare en rik bild av området och mycket att reflektera över.
Socioemotionellt lärande (SEL) – Positivt beteendestöd i skolan (PBS)
Permission to Feel av Marc Brackett (2019)
Titeln säger mycket i sig självt. Att inte undertrycka känslor och helt enkelt ge sig själv tillåtelse att känna är viktigt för oss alla. I den här boken lyfter professor Brackett fram vikten av känslor/emotioner såväl för hälsa som för lärande. Boken innehåller både evidens och många exempel som berör och fastnar i minnet. Den här boken är något som borde läsas av alla, men för dig som jobbar i skolan rekommenderar jag oerhört varmt att läsa boken.
Permission to Feel handlar om en evidensbaserad strategi som kallas socioemotionellt lärande (SEL) och för oss som jobbar i skolan är den i princip ett skräddarsytt redskap vi kan använda för att jobba med de viktiga kapitlen 1 och 2 i både lgr22 och lgrsär22.
Att arbeta med SEL kan förutom att bidra till elevernas sociala och emotionella utveckling också bidra till förbättrade studieresultat. En central och viktig del inom SEL handlar om känslor, som ju påverkar uppmärksamhet, minne, mående m.m. Det finns gott om SEL-litteratur. Om du tidigare inte läst något om området SEL så bedömer jag att det här en mycket bra bok att börja med. På ett konkret, berörande och lättfattligt sätt får du en viktig inblick i området och samtidigt blir du introducerad till ett koncept inom SEL, som professor Brackett och hans kollegor vid Yale Center for Emotional Intelligence har utvecklat för användande i skolan. Deras koncept kallas the RULER. Namnet är ett minnesstöd kopplat till att det handlar om att identifiera känslor, förstå känslor, sätta ord på känslor, uttrycka känslor och reglera känslor (Recognize-Understand-Label-Express-Regulate).
Den här boken lämpar sig väl att jobba med ihop med kollegor på din skola i en bokcirkel. En fördel naturligtvis om ni har någon på skolan, som redan är lite insatt i strategin SEL, men även utan det kan ni få väldigt god behållning av att läsa exempelvis ett kapitel i taget, som ni sedan tillsammans reflekterar och samtalar kring i liten grupp.
Kombinerat med den här boken finns också ett kapitel om SEL samt flera konkreta scenarier i boken ”Lärarens verktygslåda – praktiska strategier för att hantera mångfalden i klassrummet (Fröjd, Murawski, Austin, 2023)”.
Handbook of Social and Emotional Learning av Joseph Durlak, Celene Domitrovich, Roger Weissberg och Thomas Gullotta (red., 2017)
Om du vill få en överblick över forskning om socioemotionellt lärande (SEL) och samtidigt också få en överblick över olika etablerade SEL-program i skolan och deras effekter, då är det här en bok för dig. Den här boken ger verkligen en god överblick, men jag rekommenderar också att du läser den ur det perspektivet. Det finns mycket att reflektera kring i boken och den motiverar väl området SEL i skolan. Namnet säger att det är en handbok, men det är mer en handbok i SEL-teori. Du får mycket till livs om varför du ska prioritera att arbeta med socioemotionellt lärande i skolan. Det finns mycket om VAD inom SEL, men däremot inte så mycket konkret om HUR. Det finns korta beskrivningar om centrala mekanismer inom olika SEL-program, som är värdefull läsning. Om du redan är erfaren praktiker av SEL kan du säkert själv i flera fall omsätta till hur du ska göra i praktiken, men i grunden är den inte en praktisk guide för tillämpning av SEL i skolan. Rekommenderas att läsa den här boken för att få en teoretisk överblick gällande SEL i skolan; varför SEL, vad fungerar, program som haft/har goda effekter. Läser du boken med de ”glasögonen” kommer du få stor behållning av att läsa den.
Emotional Intelligence in Education av Kateryna Keefer, James Parker och Donald Saklofske (red., 2018)
Här en bok som är starkt kopplat till SEL (socioemotionellt lärande skolan) då emotionell intelligens här är en central faktor. Om du har ett särskilt intresse för teoretisk grund och också vill få kännedom om olika satsningar/program på området, då är det här en läsvärd bok för dig. Den kan fungera som ett fint komplement till här på hemsidan rekommenderade SEL-boken ”Handbook of Social and Emotional Learning”.
Tydlighet, ledarskap & uppmuntran – Positivt beteendestöd i klassrummet av Peter Karlsson (2020)
Positivt beteendestöd i skolan (PBS) är en evidensbaserad strategi, som effektivt kan bidra till studiero och positiva relationer på skolan. PBS kan även bidra till studieresultaten, men i likhet med strategin SEL (socioemotionellt lärande) har strategin sin starkaste funktion kopplat till läroplanernas kapitel 1-2. Men det är ju också väl känt att hälsa och lärande går hand i hand. Det är också naturligt att det gagnar eleverna att utveckla deras prosociala förmågor, att eleverna fungerar bra tillsammans, att skolan präglas av positiva goda relationer.
Det finns oerhört mycket internationell litteratur, främst engelskspråkig, när det gäller PBS. Därför är det glädjande att det faktiskt är så att den enligt min bedömning – i skrivande stund (januari 2023) – bästa boken utifrån att praktiskt perspektiv är svensk. Det är nämligen den här boken. Så om din skola avser att börja jobba med PBS rekommenderar jag er att börja med den här boken av Peter Karlsson. Självklart har ni också nytta av att läsa in er på området via annan litteratur (det finns som sagt gott om litteratur om PBS), men det gör ni då mer för att stärka er teoretiska grund och ta del av olika andra satsningar på PBS. Konceptet PBS, såväl skolövergripande, som andra insatser inkl. på individuell nivå beskrivs bra i många böcker. Men om man vill ha en praktisk guide till hjälp att komma över i praktisk tillämpning så är den här boken att rekommendera. Den redovisar kortfattat evidens, men den stora styrkan är att den på ett konkret och tillgängligt sätt förklarar centrala mekanismer och belyser tillämpning via olika konkreta exempel. Boken kan med fördel användas i form av bokcirkel ni genomför på er skola, gärna i små dialoggrupper.
PBS kommer från forskningsområdet tillämpad beteendeanalys (TBA). PBS och TBA bygger på samma vetenskapliga i grund. Den här boken kombineras med fördel med boken ”Lärarens verktygslåda – praktiska strategier för att hantera mångfalden i klassrummet (Fröjd, Murawski, Austin, 2023)”. I Lärarens verktygslåda finns ett kapitel om TBA, som också innehåller strategier för att jobba på gruppnivå i skolan samt flera konkreta scenarier.